Hej på er alla!! :D
Det här är mitt första inlägg, men den kommer definitivt inte att vara min sista ;) För ni som inte vet så heter jag Agnes och är också en medlem av dansprogrammet. And that only means one thing. Mitt liv är dans. Jag dansar nästan varje dag och skulle lätt kunna dansa ännu mer än vad jag gör. Men vad som är svårt med ett sånt här liv är när ens kompisar utanför dansen blir trött på allt dans och undrar när man har tid för dem! Sen kommer man på att man också går i skolan, var man har massvis med läxor, projekt och prov. Och många som dansar, tycker att det är det ända som finns. They live, breathe and eat dance. Men vad händer med dem som inte alltid är hundra procent säker? De som vill satsa men vågar inte eller tror inte att de skulle klara det. Eller dem som låter sig bli övertalad av sina kompisar eller andra runt omkring sig att skippa en klass för det kommer inte att skada. Ja du, de som gör så får ångest. Just nu har jag JÄTTE mycket ångest för att jag inte kunde gå på dansen idag! Okej, det va för ett bra själ men ändå!! Och även om jag har världens bästa dansgrupp och de är världens snällaste och skönaste/roligaste så är det ändå svårt att lämna sina andra kompisar. Speciellt när, om några månader, kommer något stort att hända och jag kommer att träffa dem ännu mindre... Jag tror att ni där ute, kanske kan förstå lite hur det känns. Man har ångest när man dansar för att man tänker på ett skit stort prov som man har nästa dag som man borde ha pluggat till lite mer, eller att göra sina kompisar besvikna igen. Men man har ÄNNU mer ångest när man inte går på dansen!! Självklart förstår mina kompisar att jag älskar att dansa och jag är en sån som lever för det, men jag kan förstå att det är lite jobbigt för dem. Tackålov så har jag Jassi, Malin, Nikolina, Akiita ( Antonia ) och Jessika som är där på dansen och som kan hjälpa mig :) Och nu när jag äntligen har fått ut det här, så kan jag börja fokusera på dansen igen! I år känns det som min vilja har blivit mycket större och även om jag måste jobba mycket med min självsäkerhet, så vet jag att det här året kommer jag att ge allt och förhoppningsvis få något tillbaka! Jag vill bevisa för andra, men mer för mig själv vad jag kan och kanske även få reda på saker som jag inte visste att jag kunde! Så från och med nu, så gäller det, I promise.

/ Agnes