Jag har skadad mig i ljumsken, vilket gör att jag har ont i hela överdelen av höger ben. Hur lyckas jag skada mig såhär? Smidigt. Om jag är rädd för något så är det för att vara skadad. Det är verkligen jobbigt. Inte eftersom det gör ont, utan det är mer ovisheten som är jobbig. Att inte kunna dansa och inte veta när man faktiskt kan dansa igen utan att det gör ont. Och att inte veta vad det är för något, om det är tillfälligt eller långvarigt. Det är panikkänslor så fort jag tänker att det kan ta lång tid innan det går över. Visst går det att ignorera till en viss mån, men inte helt och hållet. Och så vet jag ju att ju mer jag ignorerar det, ju värre blir det. Hoppas verkligen min sjukgymnast bokar en tid snart... Jaja. Det här är bättre än att sitta instängd utan skola, dans eller ett liv alls. Väljer jag något, så väljer jag det här. Och så har jag ju mitt älskade tigerbalsam. Finns det en bättre uppfinning? Antaglingen inte.

Sen har jag varit extremt osocial den senaste tiden och måste verkligen börja kontakta folk igen.. Eller så tar jag det någon annan gång och klarar sig själv nu.... Jag börjar med att skriva lite smått här igen i alla fall.

Något som däremot alltid är mysigt är DP. Och så har vi extremt sköna lärare också. Skrattar man eller skrattar man lixom? Här har vi DP2 och så Emely bakom kameran.


/ Jassi