Jag fastnar alltid i gamla minnen vid den här årstiden. Det är någon förbannelse tror jag. Gamla låtar, gamla bilder, gamla tommar ord. Det är ganska fint att rota runt i itunes och hitta låtar som jag lyssnade så djävulskt mycket på förut. Speciellt låtar från slutet av 9an. Det är tillräckligt långt bort men ändå så nära att det fortfarande känns. Och så låtar från förra våren... Ja, jag kan ju gissa att jag kommer sitta här nästa vår och lyssna på judas och alla andra låtar som jag knarkar nu. Men så kollar jag ju på bilder samtidigt. Gamla bilder som säger för mycket. Det är inte lika fint. och det värsta är tillochmed borttaget och retuscherat för länge sen. ja, what to say.

DP1 har iaf föreställning i helgen. Snacka om att jag kommer infinna mig där och plåga dessa finisar med min närvaro i år igen. Mig slipper man inte, oavsett om jag är med eller inte (höhö)